I väntan på att Mathias skulle bli klar med chillandet i sängen så tog jag en promenad för att kolla upp vart vi ska gå och äta middag ikväll.
För att se lite nya saker så tog jag vänster ut från hotellet i riktning mot Chao Praya River och Lebua Hotel. Efter några hundra meter hittar jag ett litet stånd där de säljer Crepes på thailändska. Hur gör man då Crepes på Thailändska? Jo, börja med lite smet, lägg till skivor av en banan samt avsluta med att ringla över chokladsås. Mycket gott och säkert väldigt nyttigt. En rätt som avnjutes bäst i ett pappersfodral ståendes på trottoaren.
Banankontakt av tredje graden.
Fullproppad med snabba kolhydrater och energi knallade jag vidare i jakt på kvällens matställe. Snett emot templet där vi var för några dagar sen hittade jag en tvärgata där folk hade satt fram små plastbord och stolar, man kan nästan kalla det för restauranger. Köken var placerade bredvid sittplatserna. Kök och kök, det var mer som vagnar med en wok och kanske en kolgrill på.
Maten såg i alla fall god ut, får se ikväll om de infriar förväntningarna.
Som vanligt i Thailand så fanns det även en hel del annat till salu i närheten. Hittade bland annat juice som skulle kunna vara bättre än Brämhult.
När det var dags att gå tillbaka till hotellet så råkade jag gå förbi en övergiven matvagn modell äldre. Personalen var nog på lunchrast. Det får en verkligen att fundera på hur många maträtter som har tillagats på den och hur många mil som någon trött stackare har puttat den framför sig.
Tillslut en stilstudie i hur man bygger med duploklossar här. Snyggt men aningen udda.
Imorgon så ska vi på återbesök hos läkaren för att se om Mathias är redo att flyga igen. Får verkligen hoppas det för nu är vi båda ganska less på Bangkok och behöver se lite nya saker. Framför allt så måste vi vara i Kambodja för att möta Gunilla som kommer ner den 20/12.
To be continued….