Lämnade Seligman kvart i fem imorse. Hade ställt in siktet på Williams (tror dock inte det var där som Jerka föddes). Williams ligger på drygt 2100 möh medans Seligman ligger på 1600 möh, så jag visste att det skulle bli en hel del klättrande. Och det med en cykel som väger som en mindre elefant😂
Det är magiskt att vara ute och cykla och se solen gå upp samtidigt som det står kor och tittar på en. Förmodligen så tänker de att där rullar en idiot till. I så fall är de inte helt fel ute😂
Till och börja med så var det rätt behaglig cykling på plan mark. Var som mest uppe på 1750möh innan det började gå utför ner till Interstate 40. Stannade till ett tag på bron över motorvägen och käkade en proteinbar som jag sköljde ner med vatten samtidigt som jag begrundade vad som låg framför mig. Jag visste att det var 38km till Williams samt att jag skulle klättra från 1540möh till 2123möh. Nu blev det mer klättring, för det ingick lite nedförslut som jag inte räknat med. Totalt idag cyklades det 66km och 880 höjdmeter. Så nog var jag trött när jag rullade in i Williams.
Efter en dusch och uppsköljning av svettkläder så gick jag ut på stan för att hitta lite lunch. Beställde in något som kallades Chilli Fries. Ok, vad jag fick var något som såg ut som en hundmatskål fylld med ett lager pommes plus chilligryta över och toppat med smält ost. Vägde säkert nästan ett kilo. Trodde aldrig att jag skulle orka allt. Men se det gjorde jag. Jag måste ha bränt en del kalorier i backarna.
Efter en powernap så sitter jag nu på Brewed Awakenings, ett café tvärs över gatan från mitt motell och dricker en dubbel espresso. Pris gud för en riktig kaffe istället för det som annars kallas kaffe här, en te liknande dryck som har en svag doftar kaffe.
Den delen av Williams där jag är nu är den sk. Historiska delen. Det som var downtown när Route 66 gick igenom staden. Så det är lite som att vandra i ett museum/souvenirbutik. Och folks uppfinningsrikedom är makalös när det gäller att försöka locka till sig kunder. Och jag förstår dem. Turismen från Route 66 bidrar nog till ett stort tillskott i stadskassan. Självklart är mycket bilrelaterat. För att inte tala om alla varianter av bilar från filmen Cars.
Williams var tydligen den sista staden på Route 66 som blev passerad av I40 och det är väl något att vara stolt över.
Imorgon tror jag det blir en kort och relativt plan tur på 60km till Flagstaff. Jag känner att jag behöver få tag på en cykelaffär som kan tvätta och serva cykeln. Det börjar verkligen bli dags och sen kommer nog även min kropp tacka mig för en ”slappardag”. Är ändå rätt nöjd med att ha kommit upp på den första av tre toppar innan det bär utför efter Continental divide. För då är det nerförsbackar i typ 130 mil.
Nu ska jag ut och jaga efter ett matställe för middagen. Kan nog bli en köttbit och en bira ikväll.
To be continued….
1 kommentar
Wow!
Vi sitter i bilen med Felicia och Leon och vi fick oss alla ett gott skratt.
Lycka till.