Rubriken är såklart en parafrasering på Monica Zetterlunds låt: Sakta vi gå genom stan.
”… Åh, det är skönt när mitt Stockholm är grönt
Sakta gå hem genom stan
En kyss, sen går man sakta igen
Sakta en tur genom stan
… Åh, det är natt och på avstånd hörs skratt
Och man går hem genom stan
En doft av hö från nån ljuv skärgårdsö
Smyger sig tyst intill stan”
Och sakta går genom stan och äter, fikar, tittar på folk är vad jag gör nu. Vilket såklart är trevligt, men som jag sagt tidigare så hade det varit så mycket roligare om Gunilla varit här nu. Jag vet att det låter helt sjukt att ha hemlängtan när jag har möjlighet att tillbringa 12 dar i NY, men så är det, för det är verkligen dags att komma hem till Gunilla och resten av familjen nu.
Som sagt, gårdagen bjöd på långpromenad, tunnelbanetur och en tripp med färjan till Staten Island. Färjan passerar Frihetsgudinnan påväg dit vilket är en bonus, det och att turen är gratis.
På Manhattan finns det en hel del parker. Bland annat har de gjort om en upphöjd järnväg till ett promenadstråk/park som är riktigt trevlig. En stor fördel är att man slipper vänta vid trafikljusen hela tiden.
Snart är det dags att packa ihop mina saker och checka ut från hotellet. Jag ska cykla över Brooklyn bron på min väg till nästa hotell i just Brooklyn. Där kommer jag stanna i fyra dar och efter det får vi se vad det blir.
En sak som är säker är att nu när jag vilat från cykeln i två dagar så tror jag det är dags för lite cykelsightseeing igen. För jäklar vad tradigt och långsamt det går (pun intended) när man promenerar. Varför inte en tur till Coney Island samtidigt som jag lyssnar på Van Morrison?
To be continued…. (Lite till)