Vi har dragit dit pepparn växer.

Jag sitter på en uteservering vid floden med en pint Angkor draft framför mig och försöker komma på hur jag ska summera de här dagarna i Kampot. Om jag bara får använda ett ord så blir det:

Världsklass!

Den här staden har allt som man kan vilja ha när man besöker Asien på semester. Trevliga krogar, trevliga och leende människor och en fin promenadväg längs med floden. Tittar man på hur Kampot är planerad så är den lite mer europeisk i sin utformning. För det finns gott om breda avenyliknande gator  och husen är charmigt franska i sin arkitektur. Och när en stor öl kostar 5kr vad skulle jag kunna klaga på. Det är egentligen bara två saker som ”suger”. Det finns ingen strand i närheten och  internet liknar mer smalband än bredband. Ja det är inte klokt vilka umbäranden vi Asienresenärer får stå ut med.

Eftersom vi kom fram på eftermiddagen igår så blev det mest att installera sig på hotellet (vilket för övrigt bara kostar 80kr natten för ett fint dubbelrum med kylskåp och takfläkt) och sen knata ner till floden som löper igenom staden. Herr och Fru Bergman var på jakt efter en pint och lite mellanmål. Jo det är sant. Anders hade såklart blivit hungrig igen och klockan hade faktiskt slagit Beer a Clock för länge sedan. Efter en kort promenad längs med floden kom vi fram till The Green Boat. Namnet beskriver ganska väl hur den ser ut. Lite som en korsning mellan Plantagen och en flytbrygga. Ok, det fanns en bar och förmodligen ett litet kök som de gömt bakom en vägg bestående av bambupinnar och blommor så vi tänkte att det borde gå att få lite mat och en bärs. Vi fick in menyer och  beställde in varsin öl och lite mat. Nu började den långa väntan på maten. För vi väntade och väntade och väntade. Jag kan säga att ogräset i krukorna växte snabbare än tiden det tog att få maten serverad. Ett tag började jag tro att de sådde fröna till salladen i samma ögonblick som vi beställde. Tillslut fick vi vår mat och varför ska jag gnälla om att det tog tid när jag fick sitta med fin utsikt över floden och äta en (väldigt god måltid) och dricka en öl i sällskap med min söta fru. Resten av kvällen flöt på i samma tema. Med andra ord, lite öl, lite mat och som avslutning en fika. Sen blev det hemgång vid 22-tiden. Man får faktiskt tänka på att vi som är 50-plus inte orkar med sena kvällar längre. Varför hittar man inte Red Bull och vodka när det behövs som mest?

Fördelen med att bli gammal och somna tidigt är såklart att man vaknar tidigt. Klockan 6:30 tyckte min kropp att det var dags att stiga upp och självklart tyckte jag att Gunilla måste göra mig sällskap. Vi lever i ett jämlikt äktenskap så vaknar jag så måste Gunilla också vakna. Vilket inte var helt populärt men tillslut så var vi påväg mot ett frukostställe i alla fall. Efter en frukost bestående av ägg och bacon så skulle det tränas på gym. Jag hade hittat ett gym på google som inte låg allt för långt från hotellet. När jag säger gym så tänker nog de flesta på typ Sats, World Class och Actic. Med andra ord lite snyggt och städat med nya maskiner, pilatesbollar och yogaklasser. Om ni ska föreställa er gymmet i Kampot så tänk då, korrugerat plåttak, maskiner och vikter från förra sekelskiftet. Värmen var lite som att träna i en vedeldad bakugn. Men jag älskade varje minut som vi var där och körde. Typ 90 minuter senare hade vi tränat klart och jag hade även hunnit med att instruera en Kambodjansk kille på 17 år som kom fram och frågade hur man skulle få stora axlar.

En dusch och snabblunch senare så fick vi tag på en tuk-tuk som körde oss 12km till ett tempel i en grotta uppe i Bokor Mountains. Resan dit var minst lika bra som besöket själva templet. Jag  rekommenderar verkligen alla som åker till Kambodja att ta en tuk-tuk ut på landsbygden. Det spelar inte så stor roll vart ni åker, bara åk ut och kolla. Folk är så jäkla trevliga, det är leenden överallt och det finns massor att se. Ok, templet var fint det med. Trots att vi fick försöka värja oss från en hel hög med småbarn som ville vara våra guider. Tyvärr så har vi sagt nej till barnarbete så det fick vara.

Ja och nu sitter jag här på krogen och skriver. Tänk det har gått åt två öl till sedan jag började skriva och nu verkar det som att Gunilla vill gå iväg och äta något gott. Vi ska tydligen gå på en restaurang som heter Rikitavi, som ska var väldigt bra. I alla fal enligt Tripadvisor denna ständiga källa till visdom när man reser. Hoppas det stämmer för nu börjar jag bli hungrig.

Imorgon kommer vi sitta på en buss hela dagen. Vi ska till en stad som heter Battambang som ligger rätt mycket norr om Kampot. Får se hur det blir. Lär väl bli ännu en nära döden upplevelse. Avslutar med lite bilder från dagarna här i Kampot. Mycket nöje!

To be continued….

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *