För de som inte tycker att det är tillräckligt stökigt i Bangkok så är det bara att haffa en tuk-tuk och åka ner till Chinatown. Vilket var precis Mathias och jag gjorde idag efter den obligatoriska träningen och poolhänget. Som sagt rutiner är bra att ha trots att det är semester.
Chinatown är som att komma till ett helt annat land. Typ Kina. För borta är försäljarna av t-shirt, trägrodor och tvålar som ser ut som rosor. Det första som möter en om man som vi kommer åkandes från Silom Road är kvarteret med bilreservdelar. Butik efter butik som säljer allt från bakaxlar till motorer, ja allt som behövs om bilen har gått sönder. Efter det kommer järnhandlarna, el och vvs-butikerna. För varje kvarter man går igenom så skiftar utbudet, men trots det så är det ordning i kaoset. Samma sorts butiker ligger bredvid varandra.
Tillslut så kom vi fram till det som var viktigast för oss. Sampeng Lane. Den trånga gågatan med små butiker/hål i väggen som säljer mat, kläder och allt däremellan. Den är så trång att det utan problem går att sträcka sig från en butik på ena sidan till en på andra sidan. Vilken tur då att det såklart körs motorcyklar lastade med mat och annat som ska till affärerna. Lycka för två stora killar är då att möta en ambulerande matförsäljare samtidigt som det kommer en mc från andra hållet. Snacka om att man får träna på att dra in magen. Men trots trängseln,stöket och alla dofter som slår emot en så fullkomligt älskar jag att gå runt och titta på folk och alla den goda maten.
Efter en timme så fick Mathias blodsockerfall så vi var tvungna att uppsöka en krog för att få i oss lite mellis som de dagisbarn vi är. Lite kyckling och ris senare så ville jag ut och plåta lite mer. Fick hålla på en timme till innan Mathias tyckte att jag nog fick ge mig och att det var dags att åka tillbaka till hotellet för att chilla lite vid poolen. Det är precis där vi sitter nu, jag håller på och bloggar och Mathias redigerar en film som kanske kommer upp i ett senare inlägg.
Det börjar bli lite segt att stanna i Bangkok nu, men på måndag ska vi träffa läkaren igen och om det inte är några problem så åker vi till Phnom Penh på tisdag. Jag ser verkligen fram emot att få uppleva Kambodja på riktigt. Landet som väldigt många jag känner säger är som Thailand för 30 år sedan. Kommer nog bli alldeles, alldeles underbart. Så länge vi inte går ut i djungeln och trampar på en landmina. Tror vi undviker det. Vi ska även besöka Killing Fields, vilket inte kommer att bli underbart såklart. Men som definitivt kommer att bli lärorikt och skrämmande. Det är ingen nyhet att människans grymhet är gränslös men det är viktigt att se med egna ögon vad som hänt. Nog om det här kommer lite fler från Kinastaden.
To be continued…..