Trött som bara en 53år gammal rörmokare kan bli efter en flygning på 11 timmar så var det äntligen dags att få kliva planet på LAX och hämta ut bilen. Men innan dess så måste jag gå igenom security och som vanligt när det gäller USA så fick jag svara på samma frågor som jag svarat på på ett papper, och som självklart sedan skulle visas upp för en passkontrollant senare. Frågor besvarade och fingeravtryck scannade så knallade jag iväg mot passkontrollanten-tanten. Som skulle visa sig vara helt humorbefriad. Note to self, försök inte vara witty nästa gång.
Första frågan:
-Vad är ditt skäl till besöka USA?
-Jag ska träna på Golds Gym i Venice.
-Det är inte ett tillräckligt bra skäl för att få komma in i USA. Ni har väl gym i Sverige också, så varför vill du åka ända hit för att få träna?
-Jo det såklart en berättigad fråga men du förstår att jag och min kompis har pratat om det här i 30år nu, att det vore kul att åka till Golds Gym och träna och faktiskt få besöka den platsen där allt började i slutet på 60-talet.
-Det är fortfarande inte ett tillräckligt bra skäl till att få komma in.
Det slutade med att jag fick visa upp returbiljett, hotellboxningar, hyrbilsbokningen samt förklara att jag faktiskt varit i USA ett antal gånger utan att försöka spränga något i luften. Tillslut så gav hon med sig. Hela konversationen gjorde att jag fick en rejäl pulshöjning och det utan att besöka ett endaste gym. Är det det som kallas vardagsmotion?
Iväg till Alamo hyrbilar för att hämta ut det som ska bli vårt färdmedel de här veckorna. En vit Mustang cab. In med väskor i bilen, ner med cabben och starta upp Navigon så att jag hittar till hotellet. Men var fan är min solglasögon? Säg inte att de ligger kvar hemma? Jaja, hatten är i alla fall med och det är tur med tanke på hur lite hår det är kvar på skallen nu för tiden.
In med väskorna på Paradise Inn & Suites, som det visade sig var ett inte fullt så fint hotell som det såg ut på Hotels.com. Photoshop funkar visst här också. Klockan är 14:00 och jag har inte sovit på typ 24 timmar, så vad göra?
Drar till Venice Beach och käkar kycklingvingar såklart.
Gillar man att plåta så finns det få ställen som är bättre än Venice. Det går runt en hel del udda karaktärer på boardwalken. Som den här sorgsna mannen som livnär sig på att försöka sälja ballonger till barn. Jag undrar hur det kommer sig att hans liv blev såhär.
Det finns en skatepark i Venice där man kan tillbringa enhel del tid med kameran. Här kommer det en radda bilder på skejtare.
Jag sitter och skriver det här på en diner i Victorville. Det finns en hel del att säga om just Victorville. Typ att det är som att bo mitt i en gigantisk outlet utan ett definierbart centrum. Allt här handlar om amerikanarnas favoritsysselsättningar: Shopping, lät och väx lite till. Men vem är jag att gnälla, det är i alla fall ingen som tycker synd om mig. Hittade som tur var ett bra gym igår, så den dan var inte helt bortkastad. Nu åker jag vidare mot Joshua Tree.
To be continued…..