Förlåt Tyskland! Förlåt, förlåt, förlåt! Jag ska aldrig mer klaga på era cykelbanor och infrastruktur. Det är möjligt att jag kan komma på andra saker att klaga på, men inte just det.
För efter att ha tillbringat drygt 30 timmar i Frankrike har jag insett att de inte ens har börjat anlägga cykelbanor här. Jag har varit tvungen att vända tillbaka på grund av vägarbeten. Gått uppför backar som varit så branta att det helt enkelt inte varit möjligt att cykla. Och då ska vi inte ens tala om alla ocyklingsbara grusvägar som Google lurat in mig på. Det är som att cykla i världens största labyrint som tyvärr inte Google verkar ha ett facit till. Och allt det här sker i landet som arrangerar det största cykelloppet i världen.
Hur är det möjligt?
Jag kom iväg tidigt idag efter att ha knackat på dörren till frukosten klockan 6:30 så var jag påväg med cykeln strax efter sju. Sen gick det upp, upp och lite mer, såklart upp. Trodde nog att jag klättrat uppför den brantaste backen efter en timme. O, så fel jag hade.
Det skulle bli värre, mycket värre. Halvtimme senare började det gå uppför. Trampade på och hoppades att det skulle bli lättare efter ett tag. Kom då ikapp en fransman som sprang uppför. Han frågade vart jag var påväg, när jag sade Paris tittade han på mig som jag vore galen.
-Den här vägen? Det är 5km uppförsbacke kvar. Sen kanske det planar ut, men lycka till.
Men när alternativet var att cykla tillbaks till Thionville och sen ner till Metz så vad det inte mycket att fundera på. Mot toppen och vidare!
Dagen fortsatte i ungefär samma stil. Branta uppförsbackar och branta nerförsbackar. Problemet är bara att när man är på en cykel och är trött så är det inte så behagligt att susa ner för en backe i 50 km/h. För marken är hård och hjälmen skyddar bara huvet.
Lyckades iaf se lite gamla ruiner på vägen. Inte för att jag stannade någon längre stund, men jag hann iaf ta en bild.
Det finns en sak som är bra med Frankrike. Maten! Stannade till vid en restaurang strax efter 13 och tog en dagens lunch. Dagens här är en trerätters för 15 euro.
Efter lunch siktade jag in mig på en camping som låg 37km bort. Men eftersom jag tydligen fortfarande var dum i huvet så glömde jag bort de där jävla grusvägarna. Så det tog en evig tid. När det var ungefär 15km kvar till campingen såg jag en skylt med texten Hotel & Restaurant in Aubryville. Inget svårt beslut att strunta i campingen och sikta på hotellet.
Hotellet var bra, ägarna trevliga och nu efter tre öl och lite vin samt en god middag är det dags att sova. Imorgon är det 23mil kvar till Paris (om inte Google har andra planer). Vi får se hur det går. Här är dagens rutt.
To be continued….