Efter en bra natts sömn och toppenfrukost med flodutsikt bar det av mot Koblenz. 18km senare stannade jag till vid ett färjeläger med tillhörande cafe för dricka och glass. Glass är som vi nu vet både nyttigt och gott. Med glassen uppäten stack jag så iväg. Ett par kilometer senare kom jag fram till en ganska brant backe och försökte växla ner. Med påföljden att det small till i växelreglaget och den trögaste växeln hoppade i. Var ju bara att hoppa av och gå uppför backen. På toppen stannade jag, tog av väskorna och plockade fram verktygen. Visade sig att vajern som sköter om bakväxeln gått av. Inte bra! Lyckades få till en, inte vacker, men fungerande lagning. Problemet var bara att nu var jag fast på en växel bak.
Fram med telefonen och rådfråga Google var närmaste cykelreparatör låg. Drygt 40km och de stängde klockan 13. Just då kändes det lite stressigt. Tror aldrig att jag har tryckt på så mycket som idag, vilket känns i benen.nu. Det blev inga fler stopp. Kom fram med 30min tillgodo. Trots att det stapplade in en svettig och inte allt för välluktande medelålders cyklist och bad om akuthjälp så var det inga problem. In med cykeln, av med väskor och 20min senare var problemet löst. Vilka hjältar!
Efter det äventyret så var de 14km som återstod till campingen inga problem. Campingplatsen ligger i stort sett mitt i stan. Vilket kan förklara varför den kostar 17:90euro för en natt. Särklass dyraste campingen hittills.
Men varför klaga? Jag hade lyckats ta mig hit på en numera lagad cykel. Det fanns duschar, toa och en krog. Så, efter en dusch, ett mellanmål och lite persedelvård tog jag en båttur över Rhen in till Altstadt i Koblenz. Det var dags för bira och mat! Problemet var inte att hitta ett ställe som kunde förse mig med det, problemet var att välja. Stället är fullproppat med krogar, caféer och barer. Gjorde som jag brukar. Hittar jag ett ställe med ett ledigt bord på uteserveringen, då väljer jag det.
Det börjar bli varmt nu. Tydligen ska temperaturen dra sig upp mot 30 om några dagar. Vilket är skönt men saken är den att jag svettas så jäklar mycket och när det droppar på telefonen så slutar laddningen att fungera och på sikt även navigeringen. Det är inte jättebra med tanke på mitt dåliga lokalsinne. Morgondagen kommer därför börja med att leta rätt på en mataffär så jag kan köpa en rulle gladpack. För nu ska telefonen plastas in rejält. Mumiephone.
Jag har en cyklande tyska som tältgranne. Hon har cyklat hit från Metz i Frankrike. Alltså precis samma väg som jag skall ta, fast åt andra hållet då. Hon berättade att det är precis rätt tid att cykla längs Mosel nu, för det är tydligen skördetid för druvor och det lär nästan vara svårt att undvika att gå på vinprovning. Kombinationen sol, värme och vinprovningar kan ha en menlig inverkan på dagsetapperna. Vi får väl se hur det går.
Annars känns kroppen riktigt bra så jag ser fram emot morgondagens äventyr. Hoppas, hoppas att cykeln håller nu. I alla fall till Trier vilket är nästa större stad där det finns cykelhandlare.
To be continued…..