När jag startade cykla imorse var det med vetskapen att det var 230km kvar till Memphis och jag hade en liten förhoppning om att jag kanske skulle fixa det. Ja som vanligt blev det lite mörkerkörning första timmen och dröjde inte länge innan jag möttes av en avspärrad väg med en skylt där det stod: ”Road closed. Follow detour”. Det brukar ju gå att ta sig fram med cykel ändå, jag gör ett försök, tänkte jag gör mig själv. När jag väl kom fram till avstängningen visade det sig att hela jävla bron var borttagen och alternativet att simma med en cykel på ryggen var inte speciellt lockande, så det blev att trampa tillbaka samma väg. Surt sa räven.
Efter en väldigt kringelikrokig omväg på 10km kom jag tillslut upp på Highway 38 igen. Sen var det bara att följa den till Des Arc, ett litet samhälle där jag passade på att fylla på de sk. depåerna med mer friterad mat och juice med en väldigt suspekt färg.
Och sen har jag cyklat och cyklat och cyklat lite till. Det är ju det jag gör och om jag ska vara ärlig så börjar det bli inte helt lätt att komma på nya saker att skriva om.
Men det är en sak som verkligen har förändrats mot hettan i öknarna. Fuktigheten. Klimatet här påminner faktiskt en hel del om Thailand med väldigt hög luftfuktighet och en temperatur på runt 36grader. Gissa om jag jag svettats? Det formligen rinner svett. Tur att det säljs Gatorade i alla affärer.
Som synes är det inte bara jag som är fuktig. Så här har det sett ut på många ställen idag.
Mitt på dan när jag var i mitt mest meditativa tillstånd så såg jag en person med komma gående i vägkanten påväg mot mig. Han hade en vandringskäpp gjord av en gren och på ryggen hade han den största ryggsäck jag sett. Var såklart tvungen att stanna till och fråga vart han var påväg samt vart han kom ifrån. Killen hette Joshua och han var påväg till Joshua Tree i Kalifornien. Starten på hans vandring var i Kentucky. Det mina vänner är en jävligt lång promenad. Vi hade ett trevligt snack och önskade varandra en säker resa. Det är väldigt roligt med alla dessa möten.
Kom jag fram till Memphis tillslut? Faktiskt inte. Tog in på ett motell efter 180km som passande nog heter Relax Inn. Hade orkat ta mig de sista 55km, men insåg också att det hade blivit lite sent för farbror. Så imorgon blir det lite lugn cykling in till stan. Vilket är tur för då hinner jag shoppa lite nya kläder. Framförallt strumporna börjar se lite trötta ut😂.
Här är dagens tur.
To be continued….